Vi letar ju hus. Och jag har den där envisa lilla egenheten att flytta in i varje objekt som är intressant. Jag möblerar, funderar över tapeter, väggar som behöver flyttas eller slås ut och så vidare. Och förra helgen hittade jag ett hus som var vårt. Det var bara så. Läget, planlösningen, trädgården och så vidare. Det var perfekt.
Men tydligen var det perfekt för någon annan också. För nu ikväll när jag surfade in för att kika så var det sålt. SÅLT!! Inte okej. Vi skulle ju gå på visning på söndag… Och sen skulle vi ju flytta in sådär lagom till sommaren. Pyssla runt i trädgården, köpa en studsmatta till Edwin och njuta av att bo i hus…
Okej, jag är faktiskt lite ledsen. Och det är sååå löjligt. Huset kanske inte alls var perfekt, vi kanske inte alls hade gillat det. Eller så kanske jag måste ringa mäklaren i morgon. Får man göra så? Hej, varför har du sålt mitt hus?! Nja, kanske inte.