Kategoriarkiv: Tankar

Man ska vänta på grön gubbe

Postat av
4

Tidigare idag stod jag vid ett övervakat övergångsställe, tryckte snällt på knappen och väntade på grön gubbe. På min vänstra sida noterade jag en äldre dam med en tjock tax och lite längre bort kom ett yngre par (Okej, ynge par. Och hur gammal är jag då? 80? Fast de såg ju sådär poppiga ut med tajta jeans och Converse fast det är minusgrader och så hade nog tjejen en sån där cool stickad mössa. Alltså inte en vanlig mössa utan en poppig variant. Kanske var de runt 20? Yngre än mig, absolut.)

I alla fall. Jag väntar på grönt och så känner jag nån slags svepande rörelse från min vänster sida, bakom mig och förbi höger axel. Här promenerar raskt både tanten och det yngre paret över vägen. Jag tittar förvirrat upp på trafikljuset för att se om jag missat att det blivit grön gubbe, men nej. Visserligen kom det inga bilar precis då men inte hade det blivit grön gubbe. Men jag ser de där tre (fyra med hunden) figurerna knata förbi mig och över vägen. Och jag, jag står kvar där som… Som en småbarnsförälder. För man väntar ju på grön gubbe, man gör ju faktiskt det. Man får ABSOLUT INTE gå när det är röd gubbe. (Och bara för att förtydliga, eftersom jag hörde på radion i morse att dagens unga inte förstår ironi så var det sista ironiskt, okej? Eller alltså, vuxna bestämmer ju själva, barn ska självklart vänta på grön gubbe. Det tycker jag i alla fall. Och eftersom jag alltid väntar på grön gubbe när jag har Edwin med mig så gör jag det även när jag är själv.) 

Minnen och dagens planer

Postat av
2

Vi håller traditionen vid liv och löser Melodikrysset vid frukostbordet. Så länge jag kan minnas löste min farmor alltid Melodikrysset på lördagsförmiddagarna. Hon satt på övervåningen med sin frukost, omgiven av sina musiklexikon. Då var det ju väldigt mycket klassiskt i krysset. Jag minns att när vi kom dit under den timmen krysset höll på så fick jag och min syster krypa upp i en fåtölj bredvid henne och så berättade hon om de olika melodierna. Det är fina minnen av en älskad och saknad farmor.

För några år sedan började jag och M också lösa krysset. Innan Edwin kom och när han var bebis minns jag att vi satt i sängen och löste det. Inte varje lördag men ändå ganska ofta. Nu blir det inte heller varje lördag men fortfarande ganska ofta. Vi tycker det är mysigt. Fast, det känns som att det är många vuxenpoäng på det…  :wink: Jag löser numera krysset i mobilen, det är väldigt smidigt.

Idag, när vi är färdiga med korsordslösandet, har duschat och fixat oss ska vi bege oss till stadsbiblioteket där Jönköping kommun anordnar Stora Lekdagen med mängder av aktiviteter för barn mellan 0 och 9 år. En sväng på stan ska vi nog också hinna med under dagen.

Hoppas du får en härlig lördag! ♥

Ring inte på dörren, tack!

Postat av
2

Jag vet att en del sätter skylt på dörren när barnen är små: ”Sovande barn så ring ej på dörren, knacka istället”. Vi har aldrig haft någon sån skylt. Vi har heller inte känt oss i behov av det. Ikväll önskar jag nästan att vi haft det.

Vanligtvis ringer ingen på dörren här på kvällen. Om vi av någon anledning har nån som ska titta förbi runt Edwins läggdags så brukar de knacka lite försiktig. Ikväll ringde det på dörren, verkligen precis när det blivit tyst i Edwins rum. Och innan M hann resa sig ur soffan hördes Edwins ljuva stämma från sitt rum: ”Vem är det som plingar?”.

Det tog en timme för honom att återigen komma till ro och somna. En timme!

Under tiden hann vi avverka samtalsämnen som hur det var första dagen tillbaka på förskolan (idag), hur man ska klappa hans mjukishund och så det som fick mitt hjärta att brista lite, döden.

- Här har man skelett. Där under finns lungorna, säger Edwin och klappar sig på bröstkorgen.
- Ja, precis, säger jag.
- När man dör blir man ett skelett. När man dör blir man bara det. JAG VILL INTE DÖ!

Samtidigt som han säger det sista så börjar han storgråta och mitt hjärta gör så ont. Han funderar ganska mycket på döden just nu. Är det vanligt för en knappt fyraåring? Vi har ingen nära som precis dött, däremot pratar vi ibland om kära som inte finns med oss längre, till exempel min farmor och mormor.

Det är ett svårt ämne att greppa, även för oss vuxna. För hur förklarar man egentligen det här med döden? Jag ska se om jag kan hitta nån bok som tar upp ämnet på ett bra sätt, lämpligt för en fyraåring. Redan nu pratar vi om mormor Claras stjärna, en plats dit alla de vi älskar kommer när de dött. Mormor Claras stjärna har funnits med genom hela min barndom och förtjänar ett eget inlägg vid tillfälle.

Bokfunderingar

Postat av
Svara

Jag läser fortfarande The Night Circus av Erin Morgenstern och det går ganska långsamt, i alla fall för mig som vanligtvis är en snabb läsare. Men det är egentligen av en ganska enkel anledning. Jag vill inte att den ska ta slut. Men så har det ju varit med andra böcker också så varför läser jag så långsamt nu? Jag tror det beror mycket på språket och hur den är skriven faktiskt. Språket är fantastiskt, så detaljerat och vackert. Det är nästan som poesi. Sen att historien är makalös gör saken bara bättre. Jag kan nog, fast året knappt börjat och jag bara läst två böcker inklusive denna som jag inte ens läst ut än, säga att detta kommer vara en av årets höjdpunkter vad gäller böcker. Utan tvekan, så bra är den.

Jag har dessutom snubblat över ett boktips från tidigare nämnda författarinna och den boken åkte genast högst upp på min ”vill läsa-lista”. The Book of Lost Things av John Connolly. Om den är så bra som jag hoppas att den är så kommer nog även den finnas på topp 10 av lästa böcker i år.

På tal om bokhyllan

Postat av
4

Ja, bokhyllan ja… Den är ju i björk och det var väl det vi ville ha när vi bildade oss ett hem för ganska många år sen. Nu vill jag ju ha vita bokhyllor, kanske med dörrar. Glas upptill så böckerna syns och så ”stängt” nedtill så man kan gömma fula pärmar och annat som inte är så roligt att titta på. Eller byta ut alla pärmar mot vita, det skulle jag också kunna tänka mig.

Och så drömmer jag om en bokhylla runt ett fönster, ungefär så här. Så himla fint. Och helst skulle jag ju vilja ha ett eget litet bibliotek, ni vet så där som man ser i brittiska deckare. Med öppen spis, en stor mysig fåtölj och såklart höööööga hyllor så man måste klättra på stege för att nå de översta böckerna. Kanske skulle det bli lite svårt att organisera böckerna enligt färg om de är alldeles för många… Men om man registrerar varje bok i nått smart program och där anger färg, då skulle de bli lättare att hitta. Lite lättare i alla fall kanske. Okej, många om och kanske. Fåtöljen skulle i alla fall helt klart vara denna:


Bild: designersofas4u

Superwoman

Postat av
2

Ironin i att jag igår, när jag var så galet trött, inte kunde sova. Jag gick visserligen och la mig men nej, jag kunde inte slappna av. Tankarna snurrade, snurrade och snurrade. Så jag gick upp, virade in mig i fleecemorgonrocken och satte mig i köket. Där lyssnade jag på Karlavagnen, läste i min bok och åt några skorpor med ost. En ganska mysig stund men tankarna bara fortsätter snurra, snurra och snurra. Tillslut kröp jag tillbaka ner i sängen och lyckades somna.

I morse sa Mattias till mig att jag tänker för mycket på mitt jobb och jag kunde bara konstatera att han har rätt. Så idag har jag försökt få lite andra ord att snurra.

Still when I’m a mess, I still put on a vest
With an S on my chest
Oh yes, I’m a Superwoman

Fantastisk låt av Alicia Keys:

Försöker bli trött

Postat av
Svara

Jag läser inredningstidningar och väntar på att bli trött. Men istället fylls jag av tankar och drömmar… Vita väggar, färgglada tapeter, mängder av kuddar och så vidare… Istället för sömnkänslor väcks känslor som får mig att vilja ge mig ut på nätet och leta inspirationsbilder!
Men nej, jag tar något kapitel i ”Simon och ekarna” istället. Det är en bra bok, men lite långsam. Så kanske blir jag trött lite snabbare av den än av inredningstidningarna…

Snart så…

Postat av
Svara

Idag har jag spenderat några timmar tillsammans med min mentorskollega och den klass vi delar. Vi har lekt lekar, spelat kubb och ätit lunch på Thairestaurang. Imorgon träffar jag dem för sista gången som ”min” klass. I höst ska jag vara på ett annat program och jag får lämna över till någon annan. Det är faktiskt andra gången jag lämnar en klass. Men anledningen var nästan den samma förra våren, jag skulle då eventuellt inte vara kvar på programmet. Nu blev jag kvar men fick ändå en ny etta, och det har ju varit bra det också. :)

Imorgon är det avslutning och det känns både skönt och lite sorgligt. Imorgon ska jag också träffa min nya rektor och förhoppningsvis få lite mer klarhet i hur hösten ser ut. Sen väntar sammanställning för några mentorselever som ska gå sommarskola, jag måste se över betygen, göra vissa överlämningar och… Och så måste jag ju packa. Kanske inte allt imorgon, det känns ju orealistiskt, men under de få dagar som är kvar måste det göras. Torsdag, fredag, måndag, tisdag, onsdag. Sen är det SOMMARLOV! :D