Imorgon lämnar jag NP-högarna och åker tillsammans med fina vännen H till Kosta Boda Art Hotel. Vi ska träna, bada, basta, läsa, babbla, bubbla, äta god mat, kanske shoppa lite och bara njuta. Det ska bli fantastiska härligt!

Under tiden kan ni ju alltid följa mig på Instagram, dreaminpink heter jag där (otippat va?).

Nu måste jag packa. Vad tar man med sig när man ska vara på spa över en natt? Träningskläder och skor, badkläder, middagskläder och finskor, böcker. Jag måste ha med mig några böcker. För visst kan man väl hinna läsa en del när man är på spa över natt? Två böcker, minst. Kanske tre? Jag tar nog med två. Eller tre. Bara i fall att…

”Ja. Och så han killen.” svarar Edwin.

Jag och M tittar på varandra (det finns ingen manlig programledare på Bolibompa som sitter i rullstol).

”Vilken kille?” frågar M.
”Han i Glee såklart.”

Ja, just det ja.

Igår kom M hem med ett stort paket till Edwin. Det var ingen särskild dag men M kunde bara inte låta bli. Han kunde bara inte låta bli att köpa en radiostyrd lyftkran. Kanske köpte han den delvis för att han önskade att han hade haft en sån som barn. Och lyckan var total. Far och son lekte hela kvällen.

I morse vaknade Edwin klockan sex och ville leka med sin lyftkran. Han ville även ta med den till förskolan och han rusade in för att leka med den när vi kom hem nu i eftermiddag. Det är fint att vara fyra år och ha en pappa som gillar stora maskiner.

Idag tänker jag extra mycket på en fin vän och skickar styrkekramar i massor. ♥

Fotografiet finns att köpa här hos honeytree på etsy.

”Mamma jag har ont i magen.”

”Behöver du gå på toaletten tror du?”

”Nej, jag tror jag behöver bli lite buren.”

Vi har fem klasser som ska dit. Fyra karaktärsämneslärare ska med, och så jag. Jag har visserligen undervisning med nämnda elever den tiden men det känns ändå lite utanför min bekvämlighetszon. Fast å andra sidan så är det ju bara bra att kliva ur den ibland. Så imorgon ska jag gå på automationsmässa. Jag ska lyssna, titta och lära mig massor. Och hoppas att eleverna gör detsamma.

Uppmaningen lyder: Berätta om tre bra böcker skrivna för ungdomar och unga vuxna! Här kommer därför bra tonårsläsning ×3:

• Jellicoe Road av Melina Marchetta får komma först. Jag hittade den via Johanna Lindbäck på Bokhora.se och har sedan första läsningen (i slutet av sommaren förra året) läst den ytterligare en gång samt lyssnat på ljudboken två gånger. Det är en fantastiskt makalös bok med mycket under ytan och minnesvärda karaktärer. Nu har den dessutom precis kommit på svenska.
• Lisa Bjärbo skriver med en humoristisk ton och har ett alldeles eget uttryck som man även kan ta del av på hennes blogg. Boken Allt jag säger är sant handlar om sextonåriga Alicia som hoppar av gymnasiet, får jobb på café, blir förälskad i den något äldre Isak och flyttar hem till sin mormor efter att ha blivit trött på tjatet där hemma. Men saker blir inte riktigt som hon tänkt sig… Det här är riktigt bra tonårsläsning.
• Och så slutligen, Cirkeln och Eld av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Om gymnasietjejerna som visar sig vara häxor och måste bekämpa ondskan i en gammal bruksort i Bergslagen samtidigt som de brottas med allt vad det innebär att vara tonåring. Läs, läs, läs och sätt dem sedan i händerna på närmsta tonåring.

Eld är del två i Engelsforstrilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Första boken, Cirkeln, blev en stor succé som bland annat nominerades till Augustpriset 2011 och senare vann Bokbloggarnas litteraturpris 2011. Den planerade tredje delen, Nyckeln, kommer ut under 2013.

Redan när jag läste Cirkeln slogs jag av de fantastiska porträtt av tonårstjejerna som Strandberg och Bergmark Elfgren skapat. Tjejerna, Minoo, Linnéa, Rebecka, Anna-Karin, Vanessa och Ida, känns levande, har ett djup i sina karaktärer och är mångfacetterade. De känns verkligen äkta. I Eld utvecklas de ytterligare, visar andra sidor av sig själva och deras vänskap fördjupas trots alla olikheter. Det är ett svårt uppdrag som författarna verkligen lyckats med. Minoo är nog den jag främst identifierar mig med, men jag tycker väldigt mycket om dem alla. Jag tycker även mycket om beskrivningen av Engelsfors. Då jag själv vuxit upp i en gammal bruksort känner jag igen mig i mycket och tycker att de lyckats fånga känslan av uppgivenhet som kan genomsyra en sådan ort. Även om ingen sektliknande förening ännu försökt förändra min lilla ort genom att spela på vikten av positivt tänkande.

I Eld får vi återigen ta del av tonårshäxornas liv med allt vad det innebär att vara tonåring och så småningom även deras kamp mot de onda krafter som hotar att ta över Engelsfors och världen. Boken inleds i slutet av sommarlovet, ett sommarlov då ingenting hänt och tjejerna gått som på nålar i väntan på nästa attack. När skolan börjar testas relationerna mellan tjejerna igen och de tvingas samarbeta i flera situationer, den ena knivigare än den andra. Och så kommer då attacken, den de väntat så länge på. Den är inget av vad de räknat med eller ens kunnat ana.

Eld är intensiv. Och riktigt riktigt bra. Jag kunde, bokstavligen, inte lägga undan den när jag väl börjat läsa. Jag köpte den fredagen efter att den släppts och läste mig igenom tacosmyset, framför tv:n och sen vidare i sängen tills den var utläst. Då kändes det lite som att jag sprungit ett maraton. Jag kände mig helt utpumpad och samtidigt uppfylld av läsningen. Eld griper tag och håller fast. Och det är magiskt, spännande, välskrivet och sagolikt bra. Läs!

Betyg: ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Och så blev det sent. Fullmånen strålar och lyser rakt in i vårt sovrum och det här är vad jag gör just nu.

Just nu har jag precis skrivit klart min text om Eld. Den kommer imorgon, på recensionsdagen.

Just nu suktar jag över den här fantastiska väskan som jag fann hos Folk via Att vara någons fru.

Och  just nu så funderar jag på om jag ska sova eller läsa en stund i The Perks of Being a Wallflower av Stephen Chbosky. Det lutar mot läsningen faktiskt.

Jag sträckläste Eld i slutet av förra veckan (mer om det i ett eget inlägg på måndag) och fangirlen i mig kunde inte låta bli en chans att få en liten pratstund med författarna och att få deras signaturer i mina böcker. Så jag tog med mitt ex av både Cirkeln och Eld och kan numera stoltsera med små hälsningar i dem båda.

Både Mats och Sara tycks vara fantastiska människor och jag är glad att jag fick träffa dem, prata lite litteratur och lite skola (svårt att undvika som lärare kanske…?). Men det var en kort stund och det finns så mycket mer jag hade velat fråga och prata med dem om! Förhoppningsvis får jag en chans att träffa dem igen någon annan gång. Tills dess läser jag Saras blogg och följer Mats på Twitter. Det är fint det också.